Fartyget som idag är känt som F.P. von Knorring byggdes 1928 vid Arnhemsche Scheepsbouw Maatschappij i Arnhem, Nederländerna. Då hette hon Jan Nieveen och var flaggskeppet i familjen Nieveens flotta av passagerar- och fraktfartyg som trafikerade rutten mellan Lemmer och Amsterdam i sjön Zuiderzee.
Med sina fyra systerfartyg var hon en viktig länk för både gods och människor, och när frakterna minskade började hon istället användas för sightseeingturer längs kusten och till öar som Urk. Ombord skapades en trivsam stämning med hovmästare Vershoor i spetsen, en liten orkester och till och med en grönsakshandlare och cykelreparatör som stod för underhållningen.
Under kriget
Under andra världskriget fick Jan Nieveen en dramatisk roll. Hon blev den enda förbindelsen med norr där man kunde byta mat mot guld och silver, användes som hästtransport åt tyskarna och smugglade samtidigt judar under däck till friheten. 1945 var hon med om en kollision nära Urk, men klarade sig med mindre skador.
Ångbåten blev motorbåt
År 1951 avslutade hon sin tid som ångbåt och byggdes om till motorbåt med en 250 hk dieselmotor. Efter tre decennier i samma familjs ägo såldes hon vidare och fick nya roller. Under namnet IJsselhaven och senare Volga gick hon som turist- och kanalfartyg i Rotterdam och nationalparken Biesbosch. 1977 köpte familjen Nieveen tillbaka henne och återgav namnet Jan Nieveen, men tio år senare såldes hon till Arthur Nikkesen som restaurerade fartyget och använde det som partybåt.
Restaurangbåt på Åland
Den stora vändpunkten kom 1989, då hon köptes till Åland av Dan Aalto och Ulf Danielsson. Fartyget byggdes om till restaurangbåt och fick sitt nuvarande namn F.P. von Knorring, efter den åländske kulturpersonligheten Frans Peter von Knorring (1792–1875). Sedan 2002 drivs restaurangen av krögarfamiljen Harju-Jeanty. Jack och Karin Harju-Jeanty tog över verksamheten, och 2009 gick ägandet vidare till sonen Kim Harju-Jeanty.
Idag ligger fartyget förtöjt i Österhamn i Mariehamn och erbjuder gästerna en unik kombination av sjöfartshistoria och gastronomi – en levande berättelse från 1920-talets Holland till dagens Åland.
Frans Petter von Knorring
Frans Petter von Knorring, född 6 oktober 1792 i Kumogård, Finland, död 29 mars 1875 i Finströms socken, Åland. Han var en finländsk präst och skolman tillhörande den adliga släkten von Knorring. Han arbetade som prost i Finström på Åland, men verkade också inom många andra grenar.
Det var bland annat hans tankar som gav upphov till den finska skolplikten och flickskolor, alltså är den finska folkskolan en av hans förtjänster. Än idag finns hans undervisningsfilosofi till stor del i grundskolan. Han gav ut böcker inom filosofi, språkforskning, hushållning och geografi.
Han startade själv skolor runt om på Åland, bland annat en navigationsskola för den allt mer krävande bondeseglationen. 1868 startade han Ålands första tidning. Till hans ära finns en staty uppförd av Håkan Bonds utanför Finströms kyrka samt i Mariehamn. Man kan också besöka von Knorringmuseet alldeles intill kyrkan och prästgården.
